Harry´s Historietter 2026-04-17 SCHWEIZ

Uttagning till militära VM i orientering i Schweiz. Vår OS-löpare i Maraton, Kjell Erik Ståhl var med. Han var också en god orienterare. Jag hann upp honom och han hängde på. Bommade sista kontrollen. Han slapp göra repövningsvecka i Schweiz. Jag slapp ändå. Han var arg på sig själv men jag sade ”JAG SKALL TILL SCHWEIZ”. Schweisiska 5- dagars hade premiär detta år. Jag hade inga pengar. 100 meter från min bostad fanns Lundins Buss. Hans kontor var som en gammaldags korvkiosk. Ett bord och två stolar. Vi pratade ihop oss. 10.000 för en sådan resa. Delade ut ”inbjudningar” på OL- tävlingar. 350:- T o R för resan. Allt annat fick skötas av deltagarna. Så blev vi 42 personer. Nu hade jag råd. Så bar det iväg. Här kommer berättelsen om ”sista natten”. 2 pers kommer till mig och säger att vi har pratat om att köra litet länge så det blir kortare väg i morgon. Sade ett förhastat ja. Så började mörkret falla. Hitta plats för ”vildcamping” i mörker? Lämnade Autobahn. Utför, utför, ser en liten glittrande flod och en liten stad. Banderoller – kanottävlingar. Massor med folk. Vad gör man? Jag gick in på en fullsatt restaurang och skrek ”Achtung, wir sind zweiundvierzig personen ond brauche einen Zeltplatz”. Jag hade läst något i ”Kirscheiners Tyska Grammatik” före avfärd. Det blev alldeles tyst. En dam vinkade från ett bord där hon och förmodligen hennes man sippade Martini eller liknande. Sorlet fortsatte. Hon pekade på en ledig stol och sedan började vi någon form av samtal. Hon hade ett stort tält där vi kunde övernatta. Jag försökte än en gång omtala att vi var 42 personer men det var inga problem menade hon. Så körde paret före bussen i sin Mercedes. Efter cirka 500 meter kom vi fram till ett grönområde där det gick en elefant och diverse andra djur och tuggade gräs. Då såg jag ”tältet”. Ett rektangulärt, randigt cirkustält. Steg ur bussen och damen sade att där får ni bo men ni måste vara borta 07.30 då vi tar in djuren ! Så försvann då Mercedesen. Jag kollade hur det såg ut i tältet. Ena kortsidan var byggd som estrad med trägolv. Perfekt. Meddelade att där skall vi bo men 0730 skall alla sitta i bussen. Så hittade min fru och jag ett pyttelitet matställe med 5, 6 småbord. En man i vit jacka med mässingknappar serverade den enda rätten på matsedeln nämligen ”Ochsenschwanssuppe”.

Det var faktiskt gott. Blinkade åt vitjackan och viskade lågt något om rum för natten. Han nickade och efter måltiden gick han före uppför en smal trappa. Där var ett mycket litet rum under takåsen. Man kunde stå upprätt längst till vänster men till sängen till höger fick man krypa in. Det fanns ett tvättställ och ett litet runt fönster. Man såg cirkustältet. Så vickade jag diskret med fingrarna. Han svarade med två (sedlar) som han fick och vilka elegant försvann i fickan. Det var nog ett extraknäck. Han fick tro vad han ville. På morgonen vaknade vi av kaffedoft. Han hade kaffe och ett par rejäla smörgåsar att bjuda på efter nattens ”förlustersel”. Han såg glad ut och blinkade när vi gick . . . Så satt alla i bussen för den avslutande resan. Med TUR och improvisationer så blev resan ett riktigt äventyr.