Harry´s Historietter 2025-12-18 LAKEN

Redan på 1500-talet visade Olaus Magnus på ett träsnitt i sin "Historia om de Nordiska folken" hur man klubbar lake på isen. I Kajsa Wargs klassiska kokbok "Man tager vad man haver" från 1755 finns recept på stuvad lake. Även om lake inte är så vanlig på menyerna idag har den inte lämnat det svenska matbordet Nu har den upptäckts av mästerkockarna. Kanske blir det med laken som med torsken - från att ha varit vardagsmat blir den lyxkrogens läckerhet, med priser därefter. Biologiskt sett är laken relativt okänd. På latin heter den Lata lata. Den är långsträckt och nästan grodyngellik i sin kroppsform. Den är vår enda sötvattenlevande torskfisk, och är unik genom att äggen flyter fritt i vattnet. För att de inte skall sjunka till botten och förstöras innehåller varje ägg en liten oljedroppe, som ökar flyt-förmågan. En fullvuxen hona kan avge upp mot 5 miljoner ägg! Fisken är en överlevnadskonstnär och finns över hela landet utom längs västkusten och allra längst upp i fjällen. Men i de lite längre ner belägna fjällbäckarna finner man lakar även där det är ganska strömt. Laken finns även i Bottenvikens kustband. Från kusten vandrar den upp i älvarna för att leka, precis som lax och öring. Leken äger rum under december till mars. I insjöarna söker sig laken under leken till grundare bottnar, helst med sand eller fin lera, och blir tillgänglig för pimpelfiskarna. Övriga året trivs den bäst i djuphålornas kalla vatten. Laken är en bottenlevande fisk. Den är inte kräsmagad utan äter vad som bjuds. Fisk, kräftdjur och insekter dominierar dieten. Men i magarna hittar man också växtdelar och grus, som sugs in då laken snabbt öppnar sitt gap för att fånga annan föda. Till skillnad från exempelvis lax brukar laken faktiskt klara sig tämligen bra vid älv-krafts-utbyggnad, speciellt där man satt ut pungräkan Mysis. I Luleälven betraktades laken tidigare till och med som ett hot mot överlevnaden av den smolt (lax- och öring-yngel som är färdiga att vandra ut i havet) som sattes ut vid Bodens kraftstation. Undersökningar visade att laken åt upp en tredjedel av de utsatta laxungarna.

Idag är lakbeståndet betydligt mindre och anses inte kunna påverka utsättningarna i någon större utsträckning. Laken har inte gått fri från negativa effekter av miljöföroreningar. I norra Bottenviken är antalet lekande lakar sedan länge onormalt liten. Forskarna har misstänkt att dioxin från olika industriutsläpp kan vara orsaken. Resultaten hittills tyder dock på dioxinet inte ensamt är boven i dramat, utan att det kan finnas andra ämnen som samverkar med dioxinet och ger upphov till störningarna. Både lakrom och lak- lever betraktas som utsökta delikatesser men Livsmedelsverket avråder från regelbundet konsumtion av lak - lever och att äta lake mer än en gång i veckan.

Harry´s Historietter 2025-12-17 Gastronomi

Gastronomiska Akademien, akademi grundad 6 november 1958 av Sten Broman, Fritiof Nilsson Piraten och Tore Wretman (av Broman kallad för De sjudderton) med uppgift att värna om och verka för gastronomins och den gastronomiska kulturens utveckling i vårt land. Bland de första ledamöterna i akademien fanns , förutom grundarna, Stig Ahlgren, Karl Gerhard och Povel Ramel.

Alf Ragnar Sten Henrikson, född 9 juli 1905 i Huskvarna, Jönköpings län (Småland), död 9 maj 1995 i Stockholm, svensk författare, poet och tidningsman (Dagens Nyheter). Henrikson var under en stor del av 1900-talet en ledande folkbildare och populärvetenskaplig författare med särskilt intresse för historia med kulturhistorisk inriktning, dessutom uppskattad dagsverspoet och översättare. Hans verk karakteriseras av en överväldigande glädje inför kunskap och vetande. Vid omkring 80 års ålder påbörjade han ett eget uppslagsverk från A-Ö. I handeln är fortfarande framför allt hans historiska essäsamlingar och kåserier populära. Hexikon, från 1970-talet, utkommer också i nya tryck och omarbetningar. I åtskilliga verk samarbetade Henrikson med tecknaren och författaren Björn Berg. Hans dikter har tonsatts av bl.a. Arne Ljusberg, som på LP´n Arne Ljusberg föredrar Alf Henriksson samlat en del av dessa tonsättningar. Utöver tusentals dagsverser har Henrikson skrivit sångtexter och operalibretton och dessutom översatt bland annat Giuseppe Verdis Falstaff, för Musikteatern i Värmland 1993, Jacques Offenbachs Hoffmans äventyr för Kungliga Operan 1990 och Wolfgang Amadeus Mozarts Trollflöjten för Kungliga operan 1968. Den översättningen användes i Ingmar Bergmans film Trollflöjten 1974, liksom på Stora teatern i Göteborg 1980. Han var även en av de sjudderton i Gastronomiska akademien.

Harry´s Historietter 2025-12-16 Ödman - repetition

Samuel Ödmann, 1750-1829, var präst och lärare på Ingarö nära Stockholm i slutet av 1700-talet. Han var också duktig zoolog och botanist och studerade växt och djurliv i Roslagen, och han räknas som en av Linnes lärjungar. Ödmann blev invald i Kungliga Vetenskaps-akademien men kunde aldrig hålla sitt inträdestal, eftersom han drabbats av en besvärlig frossfeber som yttrade sig i panisk skräck får luftdrag och kyla. Från 1789 kunde han inte vistas utomhus och knappt lämna sängen. Det sades också att han inte tålde vatten och fårmodligen inte tvättade sig på flera år. Ödmann blev professor vid universitetet i Uppsala men höll alla sina föreläsningar får studenterna i hemmet, liggande i sängen. Därför blev han allmänt känd som ”Gubben i sängen”. Han var en mycket kunnig man som frågade om allt och läste allt, helst reseskildringar. Han lade nästan allt på minnet och blev ett slags levande uppslagsbok. Han fick många besök av personer som ville ta del av hans kunnande om världen. För besökare gällde att de först måste uppehålla sig i ytterrummet ett tag innan de fick stiga in i rummet där Ödmann låg, fullt påklädd i sin säng. Det var uppemot 30 grader varmt i rummet, tillräckligt får att ”steka sill på väggarna”. Besökarna fick inte sitta får nära när de konverserade. Samuel Ödmann kände till att sibiriska folkslag utnyttjade röd flugsvamp som stimulantia. Det var också han som lade fram teorin om att bärsärkarna i Norden använt röd flugsvamp i artikeln ”Försök, at utur Naturens Historia förklara de nordiska gamla Kämpars Berserka-gång.” Både Johan Wilhelm Palmstruch, som gjorde det första stora verket om Sveriges växter, och den svenska mykologins fader Elias Friis accepterade teorin och förde den vidare under 1800-talet.Det som Gubben i sängen sagt eller skrivit hade stor genomslagskraft.

Rekordtärna En silvertärna som föddes i Hälsingland flög 17 510 kilometer ända till Nya Zeeland. Den hittades död på ön Stewart Island där den spolats iland på en strand efter en storm. Det unika fyndet är det mest avlägsna som erhållits av en fågel ringmärkt i Sverige, möjligen rör det sig om världsrekord. Under perioden 1911-2001 har 26278 silvertärnor ringmärkts i Sverige och av dessa har bara 200 rapporterats till Ringmärkningscentralen.

Harry´s Historietter 2025-12-15 Oklahoma Dust Bowl

Söndag den 14 april 1935. I de amerikanska historieböckerna kom denna söndag senare att omnämnas som Black Sunday. Under natten rasar en väldig storm över prärien i amerikanska Mellanvästern. Nästa dag var himlen fortfarande svart. Ögonvittnen berättar att de inte kunde se en meter framför sig. Hönorna drog sig tillbaka till hönshuset för att sova redan vid middagstid. Samtidigt jagade tjugo "Black Blizzards" fram över land-skapet och tog med sig att som inte var fastspikat eller fastnitat, däribland den fruktbara åkerjorden. Katastrofen hade en förhistoria. Egentligen var "Rolling Country" ingen jordbruksbygd utan marken hade på sin höjd kunnat användas som betesmark för nötkreatur. Men de europeiska bosättare som hade anlänt till Amerika hade förförts av det grönskande landskapet. När de anlände under 1800-talets sista årtionden hade det regnat ovanligt mycket under flera år och prärien hade frodats och blomstrat. Därför beslöt de att stanna och försöka bruka jorden på det sätt de kände från Europa. De uppmuntrades av framgång-arna under de första åren. De satte alltmer prärie under plogen och snart hade de plöjt upp hela det skålformade Great Plains från Texas till Oklahoma. Så höll det på till 1930. Sedan kom inget regn. Torkan tog jorden i besittning. Åkrarna låg nakna för prärievinden. I november 1933 började den egentliga katastrofen. Den första höststormen svepte fram över Syd-Dakota den 11 november och tog med sig all jord den kunde bära. Det var inledningen på "the Dirty Thirties", som årtiondet senare kom att kallas. I maj 1934 stormade det i två dagar och två nätter. Stoftdyner tornade upp sig vid gårdarna och begravde dem. Farmarna försökte täta sina hus med fuktiga trasor. Barn och gamla drabbades av andnöd när dammet täppte till deras bronker. På morgonen det tredje dygnet hade åkrarna på många håll i Mellanvästern förlorat sin jord. Stoftmolnet drog vidare mot nordost, mot Chicago och Boston. Den ekologiska katastrofen under denna torka kom i de amerikanska historieböckerna att kallas "Oklahoma Dust Bowl". Det dröjde sex år innan stoftmolnen hade lagt sig. De avsatte djupa spår. 100 miljoner acres motsvarande 40 miljoner hektar fruktbar åkerjord hade blåst bort. En halv miljon amerikaner fick gå från hus och hem. Två tredjedelar av farmarna kunde bara överleva med statsunderstöd. Hundratusentals människor vandrade vidare västerut till Kalifornien, där de arbetade som daglönare i fruktodlingarna. "Okies" kallades de som hade flytt från Oklahoma. John Steinbeck har skildrat deras öde i romanen Vredens druvor. Katastrofen "Oklahoma Dust Bowl" var människoskapad. Människor hade tagit olämplig jord i anspråk och brukat den utan hänsyn till de torra och blåsiga förhållandena på prärien. "Oklahoma Dust Bowl" borde ha lärt världen en läxa, men eftervärlden ville inte lära sig den. Denna form av jordförstöring pågår fortfarande varje dag runt om i världen, till exempel i västra Australien. Orsaken är alltid detsamma: bristande medvetenhet om hur sårbar den 15 centimeter tunna skorpa är som vi lever av.