Harry´s Historietter 2026-04-20 HUSEBY DEL I

Två mil sydväst om Växjö vid Heligeån ligger ett gammalt herresäte, vars namn Huseby, skvallrar om att det kan ha varit en kungsgård och enligt Adolf Schiick ha tillhört Uppsala öd. Å andra sidan är den äldsta kända namnformen från 1419 Hosaby, varför namnet likaväl kan syfta på "oset" eller "hoset" , dvs. åns utlopp i Åsnen. De äldsta kända ägarna av frälseegendomen Huseby är från början av 1400-talet, då far och son Magnus och Bengt Sture (Gumsehuvud) ägde det. Gumsehuvud- Sturarna dog ut på manssidan vid mitten av 1400-talet och godset ärvdes av bl.a. Knut Grundis. Av hans gårdar i denna del av landet skänktes en del till Växjö domkyrka. Troligen hörde Huseby till dem och därigenom kom Huseby att efter Gustav Vasas indragningar av kyrkojord tillhöra kronan ända fram till början av 1600-talet. Sedan Bergkvaras ägare riksrådet Johan Sparre avrättats 1599 och hans egendom konfiskerats, gav hertig Karl Bergkvara 1603 till sin utomäktenskaplige son, riksamiralen Karl Karlsson Gyllenhielm. Bergkvara gjordes 1615 dessutom till friherrskap för honom och hans efterkommande. Sparrefamiljen kämpade för att få tillbaka sina egendomar och 1637 lyckades Johans änka Margareta Brahe få tillbaka Bergkvara. Karl Karlsson Gyllenhielm fick då helt enkelt avstå från Bergkvara men kompenserades med ett nytt friherrskap, Nya Bergkvara, med Osby i Skatelövs socken, ett par kilometer norr om Huseby, som huvudgård. Karl Karlsson Gyllenhielm hade redan i början av 1600-talet fått flera gårdar i Växjötrakten i donation och dessutom Skatelövs socken som förläning. På 1620-talet lät han vid Husebyfallen anlägga ett järnbruk och Huseby växte automatiskt i betydelse allteftersom bruks driften expanderade enligt riks amiralens direktiv. Innan han dog1650(begravd i Strängnäs) hade också Huseby Gamlegård blivit huvudgård i friherrskapet och fick även en ståndsmässig mangårdsbyggnad i två våningar och säteritak. Vad själva järnbruket beträffar tillkom utöver masugn, stångjärnshammare och hammarsmedja ett styckegjuteri för tillverkning av kanoner. Även om Karl Karlsson Gyllenhielm inte hade tid att besöka Huseby över huvud taget, övervakade han verksamheten noga och engagerade driftiga förvaltare, främst tyskar och holländare, som gav bruket en storhetstid. Det var också under Gyllenhielms tid som Huseby lanserade de järnkakelugnar eller sättugnar som skulle göra bruket vida känt. Karl Karlsson Gyllenhielm stod också bakom anläggningen av de tidiga glasbruken i Kronobergs län, Trestenshult i Almundsryds socken och Midingsbråte i Urs hults socken. Gyllenhielm hade fått sitt friherrskap som "rätta arvejord och välfångna avlingegods” att dem bruka och behålla och därmed göra och låta efter sin vilja och behag ... ". Han testamenterade godset till sin halvsyster prinsessan Katarina och hennes arvingar, varför det vid hans död 1650 och hustrun Kristina Ribbings död 1656 tillföll Karl X Gustav och hertig Adolf Johan. Kungen överlät hela arvet på hertigen, som dock blev tvungen att pantsätta Huseby 1673 till Catarina De la Gardie, änka efter riksrådet Fredrik Stenbock. Eftersom hertigen aldrig kunde lösa in det, gick det vid Catarina De la Gardie-Stenbocks död 1680 över till hennes son riksmarskalken Johan Gabriel Stenbock. Han förlorade det dock 1688 genom reduktionen.