Harry´s Historietter 2025-12-12 MEXIKO

Det har gjorts många filmer i "västernmiljö" där några gunfighters räddar sig undan uppbåden som förföljer dem genom att rida över Rio Grande till Mexiko. Många filmer har också gjorts om revolutioner i Mexiko med mycket pang-pang bl.a. filmen "Zapata". Mexiko drabbades av en depression åren före 1910. Man fick stora problem inom textilindustrin. Den korrumperade diktaturen i Mexico hade tolererats av de högre samhällsklasserna så länge det gav ekonomisk tillväxt. Revolten mot Diaz började 1910 under borgerlig ledning med textilarbetarna som trupp. Bönder och jordbruksarbetare reste sig samtidigt med krav på den jord som staten och godsägarna tagit ifrån dem. Söder om Mexiko City dök Zapata upp och eggade upp folket. Hans budskap var "ett stycke jord till alla". Han ansåg att en bättre president behövdes och att man inte skulle godta de usla löner de rika betalade. Upproret spred sig och generalen Diaz drog sig tillbaka till Europa som så många andra diktatorer före honom. Förmodligen inte till ett liv i fattigdom. Upproret bröt emellertid ihop i olika fraktioner och militära förband som rivaliserade sins emellan. 10 års inbördeskrig förstörde landet. Det var mycket blodigt och grymt. Zapatisterna fortsatte kampen för jord medan andra kämpade för att återinföra diktaturen. 1913 genomfördes en blodig militärkupp under viss medverkan av USA:s ambassadör som trodde sig tjäna amerikanska intressen. Det blev då en av generaler styrd stat som emellertid i sin tur ständigt hade revolutioner på halsen. I Amerika hade Wilson tillträtt som president och han avskydde militärregimen i Mexiko. Amerikanska flottister stormade därför Vera Cruz (västernfilmen Vera Cruz med Burt Lancaster och Gary Cooper har jag sett flera gånger). Generalstyret säckade ihop 1914 men det blev än värre kaos.

1917 drevs det igenom en författning som var antikyrklig och ställde hela prästerskapet och kyrkan som sådan i skamvrån. Fri och obligatorisk undervisning utan kyrklig inblandning påbjöds. Utdelning av jord och begränsning av äganderätten förutsågs. 8- timmars arbetsdag fastställdes och lika-löns-principen även för kvinnor fastställdes. Utlänningar skulle inte få äga mexikanska naturresurser. Det blev förstås mest tomma ord och revolutionen fortsatte. Zapata lönnmördades 1919. 1920 efter nära 2 miljoner dödsoffer lugnade det ner sig. Nu började man genomföra de reformer som nämnts ovan. Jordreformen kom naturligtvis av sig. Bråket med kyrkan fortsatte och det är väl beskrivet i Graham Greenes bok "Makten och härligheten". Jordutdelningen påbörjades dock och fram till 1934 hade det delats ut omkring 8 miljoner hektar som styckats av från storjordbruken. Åren därefter fram till 1940 delades ytterligare 18 miljoner hektar ut. Nu hade det förverkligats som Zapata hade slagits för. Haciendornas (storjordbrukens) tid var över och dessa jättestora gods började nu försvinna. Nationens hjälte blev president Cardenas då han trotsade USA och England och förstatligade de utländska oljebolagen 1938. Han litade på Roosevelts icke- interventions-politik.