Harry´s Historietter 2025-11-16 Vädret - Meteorologi

Vädret är något som folk alltid är intresserade av. När det regnar vill man ha sol och när det är sol vill man ha regn. Vädret är alltid intressant särskilt när det är orientering. Nu är vädret ett mycket komplicerat ämne. Vindcirkulationens huvudsakliga rörelse sker i troposfären omkring 10 kilometer ovan jordytan. Det är temperatur-skillnaderna mellan ekvatorn och polarregionerna som orsakar vind och rörelse. Den höga temperaturen vid ekvatorn gör att luften utvidgas och stiger mot den övre troposfären där den drar norrut och söderut under långsam avkylning. Så småningom sjunker den tillbaka mot jorden mellan latituderna 30 och 40. När luften når jordytan igen delas den upp och drar norr- och söderut igen. Polarområdena ger ett luftflöde på marknivå i riktning mot ekvatorn och möter de varma luftströmmarna som kommer från 40 latituden. Området där de möts kallas polarfronten. Den kalla luftströmmen skär in under den varma och tvingar varmluften att stiga. Vädret påverkas av lågtryck som bildas vid polarfronten. Dessa rör sig i allmänhet I östlig riktning på norra halvklotet. I lågtrycken finns ryggar av högtryck som ger stabilt och lugnare väder. Lågtryck orsakas av att vann luft stiger och kyls av vilket vanligtvis innefattar regn och kraftiga vindar. Högtryck orsakas av luft som sjunker mot jorden. De ger ett stabilare väder oftast med lätta vindar och torrväder. Atmosfärstrycket är då vid havsytan 1 kg per kvadratcentimeter. En barometer visar då runt 1000 millibar. Rörelser i luften ovan jordytan uppstår också genom växelverkan mellan lågtryck och högtryck. Vinden rör sig inte in mot centrum i lågtrycksområdet utan snett mot isobarerna. Det beror på jordrotationen. Vindriktningen är omvänd mot den på södra halvklotet. Lågtryckssystem gör att vinden rörs sig moturs. Det är tvärtom på södra halvklotet. Det finns en regel. På norra halvklotet har man, om står vänd mot vind, lågtrycket till höger och högtrycket till vänster. Tvärtom på södra halvklotet. Vid ett normalt lågtryck som går i ostlig riktning kommer vädret att försämras. Det blåser framför fronten i samma riktning. Om man står med vinden i ryggen och ser vinden på hög höjd komma från vänster blir värdet sämre. Kommer höghöjdsvinden från höger blir det bättre. Lågtrycksfronter bildas av varmluft som tränger in under den kallare (polarluften) och sänker trycket. När trycket sjunker ökar vinden. Lågtrycket växer med ökande fart vartefter trycket sjunker och blir snabbt verkligt fullfjädrat. Efter varmfronten kommer kal1fronten. Ett litet lågtryck rör sig snabbare än ett större. I de små kan mycket kraftiga vindar förekomma. De större lågtrycken är mera stabila. Kallfronten rör sig snabbare än varmfronten och kommer ifatt och upplöser denna. Det brukar ta två till tre dagar. Högtrycksryggar som det talas om på väderleksutsikterna ligger oftast som kilar mellan lågtrycken. Kilarna ger oftast vackert väder med lätta vindar. Värmelågtryck bildas av stark ytvärme oftast över öar och halvöar när landtemperaturen är högre än vattentemperaturen. Det är oftast svaga vindar. Den varma luften stiger och den kallare och fuktigare luften över vattnet flyter in i det lågtryck som bildats, stiger och kondenseras och bildar upptornade cumulusmoln som ger ostadigt väder. Resultatet blir oftast häftiga regn och åska och vinden kastas om i riktning. Luft i troposfären kan sjunka och ger då högt tryck i ett begränsat område. Luften ovanpå flyter ut åt sidorna mot områden med lägre tryck. Detta inträffar ofta över England. Om fronterna är svaga får vi ofta dåligt väder i Skandinavien då de för med sig regn. Om det här händer över Sibirien ger det ofta exceptionellt kallt väder i Västeuropa beroende på de då ostliga vindarna. Barometern är ett bra instrument där man snart ser vad som är på färde. På molnen kan man se och förutse vad som komma skall. Det är inte så svårt. En luftmassas förmåga att hålla vattenånga står i direkt proportion till temperaturen. Ju varmare ju mer vatten kan absorberas. När luftmassan innehar maximalt med vatten i förhållande till temperaturen sägs den vara mättad. Den har då nått sin daggpunktstemperatur. Sjunker temperaturen kondenseras vattenångan och blir moln eller dimma. Grundmönstret är alltså enkelt. När luftmassan stiger avkyls den och förlorar förmågan att hålla vatten. Sker avkylningen på hög höjd kan det hagla eller snöa på sommaren. Sker det på låg höjd blir det regn.

Molnbildningen på hög höjd börjar att växa cirka 800 kilometer före varmfronten. Kallfronten som följer kan orsaka plötsligt högtryck på barometern och vinden som kommer kan bli mycket kraftig. Redan 1808 gjordes en vindskala av en brittisk amiral som hette Francis Beaufort (sir t.o.m.). Den var ett medel att uppskatta vindstyrkan med ledning av havets utseende. Idag beskriver man vindens hastighet i meter per sekund. Om man är till sjöss blir det säkrare att vara långt från land då havet rör sig mera regelbundet där än nära kusten där vindförhållandena är mera osäkra. Man får vara glad åt de vädernyheter man får höra. Det är enorma datorer som bearbetar rapporter från hela världen. Vårt väderunderlag kommer i stort från England och bearbetas här hemma och så blir det regn istäl1et för sol...