Harry´s Historietter 2025-11-07 MALARIA

Malaria är den fattiges sjukdom. Därf6r har de stora läkemedels-företagen vanligtvis gått en stor sväng runt malarian. när de utvecklat nya läkemedel. Mediciner mot livsstilssjukdomar i den rika världen är ekonomiskt långt intressantare än mediciner mot malaria och andra tropiska sjukdomar. Därutöver utvecklar parasiter ofta inom loppet av några år resistens mot nya läkemedel och drar därför undan den ekonomiska basen för medlet. Den kinesiska malör-ten ger dock nytt hopp. Örten har under tusentals år använts mot malaria och andra febersjukdomar, men först under 1990-talet började läkemedelsföretag i väst intressera sig för det aktiva ämnet artemisinin från örten. Malariaparasiten har inte utvecklat resistens mot ämnet, som är så effektivt och har så få biverkningar att WHO rekommenderar det i länder med resistensproblem. Resultatet har blivit att antalet malariabehandlingar med artemisinin exploderat. Förbrukningen har stigit 1000 gånger från 2001 till 2006. Artemisinin har dock ett stort problem: det verkar bara kortvarigt i människokroppen. I april 2007 visade emellertid Gary Prosner vid Johns Hopkins University i Baltimore att hans grupp har funnit en lösning på problemet. Gruppen har sedan 1992 arbetat med att specialdesigna artemisininliknande molekyler med bättre egenskaper än det ursprungliga artemisininet. Gruppen lyckades skapa en syntetisk artemisininkopia med lång-tidseffekt. Medan artemisinin har en halveringstid i människokroppen på mindre än en timme och därför snabbt förlorar sin verkan är det nya medlet så långtidsverkande att en enda dos av medlet tillräcklig för att bota malariainfekerade möss. Artemisinin botar bara malaria när det ges tillsammans med andra antimalarialäkemedel. Det nya syntetiska preparatet kan bota utan hjälp av andra läkemedel. Medan artemisinin under ned-brytningen i kroppen omvandlas till en mängd giftiga ämnen bildar det nya medlet oskadligare sådana med färre biverkningar, när det slutligen bryts ned. Därutöver är det nya medlet konstruerat så att det kan tränga genom membran och därmed in i de röda blodkropparna. Där kan de rikta ett direkt angrepp mot malariaparasiterna. Även om det nya medlet är mycket lovande, kommer det att ta åtskilliga år, innan det kan köpas i malariadrabbade länder - om det någonsin kommer så långt för de flesta lovande mediciner blir aldrig mer än just lovande. Den nya artemisin-inkopian har inte testats på människa och mycket kan gå fel, innan den kan godkännas för användning. Forskarna är däremot mer optimistiska inför utvecklingen av det första vaccinet mot malaria. Det nya malaria-vaccinet RTS.S är tillverkat av läkemedelsföretaget GlaxoSmithKline. Företaget har nu, efter 1.5 miljarder kronor och flera års undersökningar, i samarbete med välgörenhetsorganisationen PATH Malaria Vaccine Initiative, som har betalat kostnaderna för testerna, provat vaccinet på människa. I oktober 2007 kunde forskare från GlaxoSmithKline på en konferens berätta om resultatet av ett test på 214 barn i Mocambique, där malaria är mycket vanlig, och infektion kan ske året runt. Sex månader efter vaccinationerna var långt färre vaccinerade än ickevaccinerade barn infekterade. Malarian tar kål på cirka en miljon människor varje år.

Klimatet blir varmare . . . . . .